söndag 19 maj 2013

Att hitta ut ur labyrinten

När jag ännu var gravid gick jag på en kurs i kreativt födande, där vi dansade förlossningsdans och provade på förlossningskonst. Det låter flummigt, men det var verkligt givande och jag rekommenderar verkligen att gå på en sådan kurs ifall du har möjlighet när du är gravid. Nu i veckan hade vi en postpartum träff med gruppen där vi träffades och dansade med våra bebisar. Där pratade vår kursledare, som också arbetar som doula, om det här med att bli mamma som en labyrint. Graviditeten är resan på vägen in i labyrinten, men efter förlossningen måste vi fortfarande hitta ut ur labyrinten tillsammans med vårt barn, och på så sätt hitta tillbaka till sig själv. Oftast får man ju väldigt mycket hjälp medan man ännu är gravid, men efter förlossningen lämnas man lite åt sitt öde, och jag tror många förlorar sig själv lite där på vägen när man blir ny förälder, i synnerhet mammor. Det är lätt hänt att man slutar med saker man höll på med innan man blev gravid och man går så upp i mammarollen att man lite glömmer vem man var innan man fick barn.

Jag funderade en del på detta när jag ännu var gravid, för jag var rädd för att det skulle hända mig. Jag var rädd för att tappa kontakten med mina vänner och för att inte kunna fortsätta med de hobbyn jag har och för att jag skulle börja definiera mig själv endast som "Ninjas mamma" och ingenting annat. Detta har som tur inte hänt. Jag är fortfarande Lina.

Men det betyder inte att mammarollen inte fört med sig några förändringar. Jag är Lina, men inte exakt samma Lina som jag var innan. Jag skulle vilja säga att jag är mer än vad jag var före jag blev mamma, men jag är inte helt säker på vad det innebär.

Jag umgås fortfarande med mina vänner, men på ett annat sätt. Jag är inte med när de vill fara ut och festa, men vi träffas dagtid och gör saker som Ninja också kan vara med på. Alkoholen har fallit bort ur umgänget, och jag ser inte det som någon nackdel. Jag tränar fortfarande men lite mindre än vad jag gjorde före jag blev gravid (fast det kanske ändrar när Ninja blir lite större). Jag skriver, kanske mer än vad jag gjorde innan, och jag tror det är till stor hjälp. Jag tror skrivandet och bloggandet hjälper mig hitta ut ur labyrinten, till mig själv som Ninjas mamma.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar