fredag 31 maj 2013

Det dåliga mammasamvetet

Jag har funderat över det här med att mammor ska gå omkring med dåligt samvete hela tiden. Jag tycker jag nästan varje dag läser på någon blogg eller i någon forumtråd om mammor som har dåligt samvete över de mest absurda små saker. Som att man måste åka ifrån sitt barn en natt eller inte har råd att köpa de finaste kläderna eller leksakerna eller inte tycker det är superroligt och stimulerande att sitta och leka med en liten bebis längre än tio minuter. Man ska ha dåligt samvete för att man vill dricka ett glas vin till maten (om man inte vill avstå alkohol är man alkoholist och älskar inte sina barn tillräckligt mycket), för att man vill ha lite egentid (varför skaffade du barn om du ändå inte vill vara med dem?), för att man inte alltid älskar att vara mamma (om du inte alltid älskar att vara mamma kan du inte älska dina barn heller).

Överlag verkar det finnas en bild av den goda modern som alltid ler och bakar cupcakes och bara vill umgås med sina barn, som alltid njuter av att vara mamma och med glädje ger upp alla egna intressen för barnens skull. Samtidigt som hon förstås har en lysande karriär, delar på föräldraledigheten, har ett perfekt välstädat hem och håller liv i parförhållandet. De flesta inser säkert att det här är orimligt, men samtidigt får kvinnor, eller mammor, dåligt samvete för att de inte lyckas leva upp till bilden av den perfekta modern.

Jag har inte ens hört om någon pappa som fått dåligt samvete för att han återvänt till jobbet eller rest bort över en natt eller farit på en öl med kompisarna. Säkert finns det, men jag tror det är ett betydligt större problem för mammor. Och jag tycker inte det borde vara det. Människor pratar om det som att det är en del av att vara mamma, men det är det inte. Man behöver faktiskt inte ha dåligt samvete, det är inte mamman det är fel på, det är samhället som ställer orimliga krav.

Man behöver inte alltid älska att vara mamma, man kan älska sina barn i alla fall. Det är okej att tänka på sig själv ibland, och alla behöver inte tycka om att leka med sina barn. Barn behöver inte ha Mini Rodini-kläder eller de nyaste leksakerna, och man behöver inte baka cupcakes om man inte tycker om det och det får finnas lite damm i knutarna. Man är en bra mamma i alla fall.

6 kommentarer:

  1. Håller definitivt med! Själv har jag "dåligt" samvete (inte nåt jag går omkring å tänker på jämt) men för att jag inte har tid att städa fast jag är hemma med prupis. Det är ju helt sjukt, ingen bryr som om vi har lägenheten full av damm (okej, barnskyddet kanske) men till och med min rådgivningstant halvt förbjöd mej att städa å i stället vila lite när prupis vilar. Å en annan sak är amningen, man känner sej som ett gående mejeri med en unge hängande i bröstvårtan hela tiden! Han tycker ju om att mysa vid bröstet å så kan jag ju bara amma liggande vilket så klart gör att jag inte kan bara kan lägga mej på golvet på nåt kafé å amma honom. Det bidrar till att man måste försöka tajma in amningarna mellan olika saker å passa på att vara hemma.. Måste öva på att amma sittande bara, flaska tar ju mannen inte heller så.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kunde också bara amma liggande i början, men det var så kallt när Ninja föddes att vi ändå inte kunde gå ut så det var inte något problem. Sedan lärde jag mig amma sittandes och glömde hur man ammade liggandes, så jag var tvungen att sätta mig upp också på natten. Nu kan jag båda, man lär sig ändå ganska snabbt :)

      Ninja vill inte heller ta flaska längre (i början gick det men hon har nu bildat sig en bestämd åsikt om att bröstet är bättre).

      Och jag håller med din rådgivningstant, sluta fundera på städningen! Jag var också stressad i början över allt som blev "ogjort" när man bara satt med ungen fast i bröstet. När jag tog upp det på rådgivningen frågade hon bara: har ni någonsin blivit utan mat? Har ni någonsin inte haft kläder att sätta på er för att ni inte hunnit tvätta? När jag svarade nej frågade hon vad jag då stressade för.

      Radera
  2. johanna schrey31 maj 2013 15:44

    du e otroligt duktig på att få det viktiga nedskrivet :) håller med till 100 % . Har märkt att jag ofta sitter och nickar när ja läser dina blogg inlägg, du har bra tankar och får dom verkligen bra och intressant nedskrivet! fortsätt, fortsätt!!! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det är roligt att höra :)

      Radera
    2. Jag håller med Johanna! Väntar själv och knackar ofta min man på axeln "läs dethär, just såhär tycker jag också!"

      Radera