torsdag 13 juni 2013

Vem är en våldtäktsman?

Ofta pratar man (och jag också) om hur sexuella förövare kan vara vem som helst. Det är inte någon mörk man som lurar i parken och väntar på att ett lämpligt offer ska gå förbi (inte som regel i alla fall). Det är inte någon främmande utländsk man med kriminell bakgrund, det är din kompis eller släkting eller pojkvän. Och jag tycker det här är viktigt att poängtera. Men nu kommer det som kan verka förvirrande med tanke på det jag skrev just.

Alla män är inte potentiella våldtäktsmän.

Just det. Det kan vara vem som helst, men ändå inte. Förvirrande? Det handlar om att våldtäkt inte är ett normalt beteende, de flesta våldtar inte. Men vi lever i en våldtäktskultur, där kvinnor ständigt lever under hotet om våldtäkt och förväntas anpassa sig efter det (inte ha så kort kjol, inte gå hem ensam), där offret får skulden för sexuella övergrepp ifall hon inte lever upp till orimliga förväntningar på hur ett våldtäktsoffer ska se ut och bete sig (varför gick du hem med honom, varför drack du så mycket?), där män förväntas vilja ha sex när som helst och sexuella övergrepp förminskas (ta det som en komplimang).

Vad jag menar med att det kan vara vem som helst är att det beteende som kännetecknar en våldtäktsman är socialt accepterat, vi uppfattar inte nödvändigtvis den personen som avvikande på något sätt, utan tvärtom som väldigt normal. Men det finns ändå en "typisk" våldtäktsman, och det är också viktigt att ta upp för det är då man kan utforma lösningar för att förhindra att våldtäkter sker. Det är viktigt att förstå att det är en liten procent män som utför majoriteten av alla våldtäkter. Att våldtäktsstatistiken är så hög (och dessutom med ett enormt mörkertal) beror inte på att en stor del män våldtar. Det beror på att de som våldtar gör det flera gånger.

Enligt en studie av Lisak & Miller, läs gärna den här genomgången, är det ca 6 % av männen i deras undersökning som medger till våldtäkt. Av dem hade 63% begått flera våldtäkter, med ett medeltal på 6 offer per man. Samplet var collegestudenter, med medianåldern 26,5. Alltså var de relativt unga. De våldtog kvinnor de kände, och endast 30% använde sig av våld eller hot om våld. Resten (70%) använde sig av berusningstillstånd, i huvudsak av alkohol. Dessa resultat har replikerats av Stephanie McWhorter. Hon hade ett annat sampel av unga män, men fick ungefär samma resultat. Hon fick också fram att de flesta av våldtäktsmännen begår sin första våldtäkt i sena tonåren, efter att de fyllt 18 år.

Nu är båda de här undersökningarna förstås gjorda i USA, och vi kan inte dra raka paralleller till Finland eftersom vi lever i en annorlunda kultur. De undersöker dessutom enbart män och offren antas vara kvinnor. Så de här studierna har sina begränsningar, men är ändå väldigt intressanta. Det finns ändå såpass mycket likheter mellan USA och Finland, att fast siffrorna kanske skiljer sig en del, tror jag mönstret är detsamma. Det är en relativt liten grupp män som våldtar och de som gör det våldtar flera gånger. De våldtar kvinnor de känner och de gör det med hjälp av alkohol och inte fysiskt våld. Vi måste också komma ihåg att det här är icke-dömda våldtäktsmän. De har själva rapporterat om våldtäkterna. Att den klassiska våldtäktsmannen (han som attackerar okända offer och använder sig av fysiskt våld) var näst intill totalt frånvarande i dessa undersökningar kan bero på att det är dessa våldtäkter som oftast anmäls och leder till fällande dom.

En annan viktig slutsats man kan dra ifrån dessa undersökningar är att våldtäkt inte handlar om ett missförstånd. En vanlig myt är att killen inte visste om att han våldtog, att han kanske trodde att hon ville när hon egentligen inte gjorde det. Enligt de här undersökningarna har killarna varit väl medvetna om att de haft sex med någon mot deras vilja (i och med att de är de själva som rapporterat om våldtäkterna). Det är dessutom inte isolerade händelser, utan oftast en del av ett upprepat beteende av våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn. I studierna var de män som erkände till våldtäkt också överrepresenterade när det kom till våld mot kvinnor och barn, vilket stämmer väl överens med den undersökning jag skrev om i ett tidigare inlägg gällande pedofiler. Den 4% som begått upprepade våldtäkter var också ansvariga för över en fjärdedel av allt rapporterat våld i undersökningen.

Så hur känner man då igen en potentiell våldtäktsman? En dålig kvinnosyn tror jag är det viktigaste draget. Mannen som drar sexistiska skämt, den där killen som alltid riktar in sig på den fullaste tjejen på krogen, han som försöker leva upp till bilden av en "riktig" man. Män som visar tecken på att vara våldsutövare överlag, de som uppvisar aggressivt eller kontrollerande beteende gentemot andra, i synnerhet kvinnor. Det är saker som får mina varningsklockor att ringa. Och det här låter som extrema saker, men det är det egentligen inte. Om man tänker efter är det ganska vanliga beteenden som faller in i de här kategorierna. Beteenden som är accepterade och försvaras, och som ofta passar väl in i en stereotypiskt manlig könsroll.

2 kommentarer:

  1. En jäkligt bra poäng som man hittar från dendär genomgången och som är värd att nämna är att så länge ingen använder specifikt ordet 'våldtäkt' har våldtäktsmannen inte något problem med att erkänna att han våldtagit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är faktiskt intressant. Som om det inte var själva handlingen det var fel på, utan ordet. Tror det dels handlar om att den klassiska våldtäktsmannen är så demoniserad och dels om att vi lever i en våldtäktskultur där våldtäkt egentligen är helt okej så länge det inte handlar om överfallsvåldtäkt, där offret är okänt och gärningsmannen använt sig av våld.

      Radera