onsdag 15 januari 2014

Vardagsritualer och kommentarer om mammakroppen

Det känns som att jag stigit upp mitt i natten trots att klockan bara var åtta när jag steg upp. Jag sitter och funderar över vardagsritualer: Jag har definitivt både en morgonritual och en kvällsritual som jag följer, och tidigare lade jag alltid på mig smink innan jag gick på "fest" och det markerade på något vis övergången från mitt vardagliga liv till festen, men det gör jag inte längre.

På tal om smink så har jag faktiskt tänkt lite på det här med utseendekommentarer på sista tiden (litet tankehopp, jag vet). Jag försöker ju undvika att ge dem eftersom jag tycker vi fokuserar för mycket på hur människor ser ut, men jag tycker att jag fått betydligt fler kommentarer på mitt utseende ända sedan jag blev gravid. Att man får kommentarer under graviditeten är kanske inte så förvånande (eller var det inte för mig) eftersom alla är så upptagna av ens växande mage, och av någon anledning måste alla alltid kommentera på hur den ser ut, om det är pojk- eller flickmage och hur mycket man ser ut att ha gått upp i vikt (lite är bra). Men jag hade förväntat mig att det skulle upphöra när jag slutade vara gravid, men nej. Folk har recenserat min kropp nästan varje gång jag träffat människor i sociala sammanhang. Hur mycket min kropp har förändrats eller inte förändrats av graviditeten ("du ser ju ut som att du aldrig varit gravid" är tydligen en stor komplimang), hur mycket jag gått ner i vikt efter graviditeten, hur trött eller pigg jag ser ut, om jag fått flera rynkor, och så förstås de vanliga om ens hår är godkänt eller inte. Samtidigt som jag ironiskt nog också fått kommentarer av folk om hur skönt det måste vara nu när alla bara tittar på min bebis så behöver inte jag bry mig om hur jag ser ut längre, för ingen tittar ändå på mig. Ja, om det ändå vore så väl.

Vad är det egentligen med att bli mamma som gör att man plötsligt blir allmän egendom? När folk tidigare inte brytt sig särskilt mycket om hur man ser ut eller hur man lever så upplever jag att jag nu ständigt granskas och precis allt man gör eller inte gör är fritt fram att kritisera och kommentera. Jag vet inte, kanske det bara är jag, är såklart lite osäker i min mammaroll som förstagångsmamma så är säkert känsligare, men tror ändå att det finns en attitydförändring hos folk.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar